Vaggandes lycklig flodhäst

Ligger trött och tjock på soffan och gläds åt helgen. Tänk att man kan bli såhär slut?? Fast jag har vilat emellan varven. Vågat gå ifrån och lägga mig en liten stund här och där och det fungerar väldigt bra. Har haft en riktig fixarhelg med Tommys föräldrar. Finns nästan ingen goare känsla än när vi hunnit fixa något lite rejält på helgen. Jag tror vi kommer få uppleva det lite mer nu när Tommy inte kommer arbeta fre-lör-sön på samma vis längre. Tommy och Lennart fixade så fint i sovrummet och den gamla dörren blev verkligen bra som sänggavel. Nu ska jag bara måla om sängborden, fixa sänglampor(förstår inte hur de ska vara bara) och sätta upp gardiner så är vårt sovrum finare än vi kunnat ana. Vi sover redan som kungligheter i vår nya säng, så nu är vi redo för föräldraskap;) det känns viktigt att sova bra den lilla tiden man får. Men vem vet? Liten kanske sover hela natten??;)

 

Från gamla sängar, röd tapet

Till ny go säng, ny tapet, ny sänggavel och säng till plutten!

Nu känns bebisen komiskt mycket emellanåt och även Tommy får känna hur den bökar och möblerar i magen. Påminn oss, om vi står rådvilla, om att vår lilla gullplutt lugnas av all form av musik. Så har det varit länge och på gudstjänsten idag var det nästan komiskt tydligt. Musiken tystnar –bebis buffar och möblerar. Musik startar –helt lugnt. Den verkar vara mer lik Tommy än mig i sovrytmen. Buffar och möblerar mycket på kvällen men verkar sova på morgonen. Iallafall till kl.8. Så vi får se när du kommer ut om min teori stämmer. Isåfall kan ju bebis och Tommy kvälls-hänga och mamma gå och lägga sig tidigt, för att kunna morgonmysa;)

Kanske ser du ut såhär?

 

Tommy och Lennart gjorde även hjälteinsatser genom att stabilisera vår pensionärskuvös!! Jag skulle i ärlighetens namn aldrig ens tänka att det är en sak man kan ordna men när det är ordnat känns det som en väldigt bra investering i altanen. Nu kommer den stå stabil i många år till. Jag och Lisbeth har försökt ändra ”bebisrummets” väggfärg från illrött till blå-grå-turkos…typ. Är så nöjd över att vi valde en färg och inte bara enkelt vitt. Det kan ju vara enda gången vi har möjlighet att påverka barnets rumsfärg och då får man ju passa påJ Rummet ska målas en gång till och fönstret kräver sin kärlek. Får se om vi även målar garderoberna?  Men vi har kämpat... Både min och Lisbeths kroppar orsakade trötthet och nästintill omöjlighet emellanåt att ta sig upp från golvet men skam den som ger sig! Lisbeth gör det inte i alla fall!!  Före- och efterbilder kommer snarast även från det projektet. Här ligger Lennart UNDER uteplatsen;)

Lyckades piffa mig en hel del innan gudstjänsten. Kunde för första gången använda de coola kängorna som jag fått av Tommy i fira-förlovningsdagspresent. Den dagen var den 11e augusti…väldigt mycket i samband med min lilla fraktur. Tommy sa fnissandes till mig på akuten: ”har köpt en förlovningspresent till dig, som ligger hemma….ett par skor”….och det är först två månader senare som min fot fungerar tillräckligt bra för att ens prova dem. Min fot är inte på topp ännu. Men i riktiga skor kan jag röra mig långsamt framåt. Hoppas så innerligt att den ska bli helt och hållet frisk när min tyngdpunkt och kroppsvikt ändras. Hade gärna haft en bild på mig nu...piffad och glad...om nån tagit en...;)

Tommy vann kampen över gräset(gräsklipparen paj sen länge)

Då hade vi nåt den gudstjänsten och kyrklunchen då Tommy skulle avtackas efter 7 år i Gnosjö pingstkyrka och Adam välkomnas till ny tjänst. Det blev en fantastiskt fin dag med mycket kärlek bakom. Halva församlingen hade lagat mat och bakat och det var många fina tal till min älskling. Är så stolt över det arbetet han gjort.

Adam & Tommy

 

Tommy fick lite presenter och de kändes verkligen personliga till just honom. En stor fin orkidé, andaktsbok, bus från dagiset i kyrkan och ett ”start-kit” till oss med bebisen. Start-kitet var jättefint gjort och dessutom väldigt bra. Det innehöll en bedårande grön Kånken mini (gillar verkligen dem!), en babyfilt, nappar, bitleksaker och hörselkåpor till bebisen. Verkligen fint fixat.

 

Nu ska jag sova. Känner som om kroppen närmar sig förlossning mer och mer för var dag som går. Det är ju på många vis helt självklart eftersom tiden går men ikväll blev jag nästan lite nervös faktiskt. Inget var bekvämt(ioch för sig ingen nyhet de sista veckorna) och jag vankade av och an och övade andningsteknik för att hantera förvärkarna/sammandragningarna. Däremellan var jag cirka ett hundra gånger på toaletten(behöver jag säga att behovet är stort av ultrasoft toapapper??).....så nu är det dags att sova för nu kommer sista veckan på jobbet och jag har minst tre ganska stora deadlines kvar innan torsdagens semester!