År 2012 –best year ever!

Men det säger jag nog om alla år. Har nog egentligen bara en sommar som var riktigt jobbig. Då jobbade jag tokmycket på pocketstället, fick ingen övertidsersättning och ALLA andra var i sommarstugor med tjejkompisar eller på PARsemestrar och jag jobbade och jobbade och målade om mina köksstolar och var lite bitter. Men det var längesen nu. Den totala ensamheten man kan känna som singel när alla andra är så fruktansvärt lyckliga(som de såklart inte alltid är) kommer nog inte tillbaka. Jag har för alltid min fina familj.

The place to call home

År 2012 började på Pine Lodge i nordvästra Florida. Ett Bed & breakfast som Tommy bokat ”påväg” upp mot New Orleans, från bla Orlando där vi lekt som två barn på Kennedy Space Center och Disney Worlds park, Magic Kingdom. Rummen på Pine Lodge var söta och framförallt var personalen helt unik. Eftersom vi fick lära oss att det var högsäsong för Mannatees (sjö-kor) och att man bara måste paddla i bygdens vackra källa, samt att Tommy var rejält febrig så stannade vi många fler nätter än beräknat och firade in år 2012 på hotellrummet i det lilla samhället Inglis. Nyårsmaten bestod inte av någon lyxig gourmetmat, utan efter att ha baxnat in en alldeles för sjuk Tommy i hyrbilen(vågade inte åka själv!) lyckades nyårskäket inhandlas på Subway(baguette och sallad);) Men vi var nöjda för vi hade upplevt så otroligt mycket den senaste tiden.

I Inglis fanns en köpa-is-drive-in;)

 

Lyckan och cynismen var stor när vi testade positivt för graviditet i början av året. Vi var glada, men också lite återhållsamma inför hur det skulle gå. Men det visade sig att det var en frisk liten krabat som antingen sov eller centrifug-sprattlade på ultraljuden. Graviditetsmånaderna kräver en hel del av mamman;) Man ska jobba och prestera samtidigt som jag gick in i en bubbla för att ”överleva”. Måstena bestod i ”när ska jag få sova?” och ”hur ska jag kunna trycka i mig mellanmål?” utan att någon märker. De första månaderna(den första trimestern) var ingen skönhetstid. Illamående, magen kändes som en gasboll och huden var blek och håret utan någon som helst volym. Hemligheten doldes fint under fluffiga kläder och när ungdomar frågade ”när ska ni få barn egentligen?” lärde jag mig svara: ”vad tycker du?”.

Det var inte roligt då, men nu kan jag skratta åt att jag gick bredvid som personlig assistent hos en brukare med stomipåse under våren….Det var väldig jobbigt när jag var så illamående…Men lyckades också under den tiden hålla anföranden för kommunstyrelsen om mina projekt samt att sköta mitt jobb galant;) Om jag fick sova och äta regelbundet. Ett tag såg Tommy mig endast sovandes…Men det var en fin tid för oss två med vår hemlighet.

Påsk på Unda camping. Skriver E+T+D=sant och magen börjar synas

Min älskade man fyllde 30 år  i maj och ställde till med två stora kalas på Emma & Tommy-vis. På fredagkvällen bjöds alla ungdomar in till ett härligt gardenparty. På söndagen var det öppet-hus för lite mer släkt och vänner. Jag gjorde enorma (väldigt goda) smörgåstårtor och bakade mängder av marängtårtor. Helt själv och inte riktigt införstådd med att jag var gravid, så jag var rejält sliten men minns det ändå som en helt fantastisk helg. Hade ett stort tält och massa belysning och sittplatser både ute och inne. Helt bananas gick vi som vanligt men det är så vi gör detJ

Det fanns mustacher till alla på festen;)

 

Årets första och nästan ENDA bad!!!???

Magen växte och illamåendet minskades lite men framförallt så försvann tröttheten. Det kändes spännande men också väldigt ovant att visa upp magen och att faktiskt få berätta att det var en till person som skulle flytta in på Tunavägen. Oron var aldrig stor och jag njöt hela sommaren trots massa jobb. Det som var mest ovant då var att jag inte kunde arbeta i trädgården nästan alls. De hääärliga sura uppstötningarna dök upp när jag böjde mig ner och de tunga uppgifterna fungerade ju inte alls. Kändes ovant att lämna Tommy själv med ved, städ, gräsklippning och grävande.

Det var helt fantastiskt att i juli få vara med om när L & D blev herr och fru Tolf. Bra mat, dans, vigsel, trevliga människor och ett underbart lyckligt brudpar!!

<3 Herr och fru Tolf <3

Vi spenderade en härlig helg i Budapest!

Familjen Tolf räddade vår trädgård flera gånger och familjen Axelsson gjorde stora insatser bland annat inomhus. Lite halta och lytta lyckades jag och Lisbeth förvandla sovrummet från okej till fantastiskt fint och även lillgrisens sovrum är om-målat. Likt den gravida jag var så var planen att jag skulle jag laga matportioner till första tiden som mamma, baka fikabröd och packa upp skötbord och boa in mig som förberedelse inför bebisens ankomst... Istället stupade jag på näsan 10e augusti under en regnig fotbollsmatch på Steningelägret och fick för första gången i mitt liv gå på kryckor och samla autografer på min ”gipsstövel”. Jag fnissade när jag hoppade in på akuten i Halmstad och orolig sköterska var snabbt på plats eftersom hon såg att jag var gravid( i 7e månaden). ”Har det hänt nåt med barnet??” och jag i fnisschock ”nej det är foten -jag spelade fotboll!” och där fick jag min första av cirka tusen skak-på-huvudet-reaktion…Jag fnissade mig vidare under kvällen men när de efter några timmars fixande körde in mig i GIPSRUMMET(varför ska jag in här???) sattes fnisset i halsen och jag ramlade ner i någon veckas djupt hål. Tänkte snabbt ut mitt kommande TOTALA beroende av Tommys hjälp och kände mig usel.

Man får ju kliva ur Landstingets mysbrallor emellanåt

Graviditeten, värmen och skadan gjorde att högläge var det enda som gällde i början och det var ju som ni kan räkna ut, inget för mig. Krisade över saker som att inte kunna ta på mig, köra bil, slänga tvätt i tvättkorg eller utföra något som helst hemma. Men när värsta svullnaden och chocken lagt sig började jag ta mig upp ur ”fördärvets djup” (med ny förståelse för sjukskrivna) och ordna mycket åkandes på skrivbordsstolen, jobba hemifrån med kontorsarbete, samt klara mig mycket med Tommys sjutsande samt fina vänner och kollegor som ställde upp.

Men det går att åka båt som gravid och gipsad...bara man slipper bo i en koj;) (bodde på golvet i matsalen)

Efter jobb-båtturen med Shalom var det endast några veckor kvar för mig att jobba. Tommy blev avtackad på sitt jobb som barn- och ungdomsledare och Adam tog över. Det var känslosamt för oss båda. Tommy har jobbat där i sju år och nu försöker vi vänja oss vid den nya jobbsituationen med Tommy som vikarie för mig.

Adam & Tommy

I augustí öppnade jag altandörren för Diesel för sista gången. Hon kom aldrig hem till oss igen. Vi blev väldigt ledsna, för hon var en härlig kissemiss. Men en dag får det flytta in en ny kattbebis på Tunavägen igen. Gärna en som sitter sönder pepparkakshus, älskar rökt skinka och som sover på min mage:)

                   

Jag glömmer nog aldrig dagarna innan lilla fröken E kom. Jag kände så tydligt att något hände i magen på torsdagen och fick massa adrenalin och fixade och grejade. På torsdagkvällen hade vi vänner här på taco-kväll och på fredagen fick vi tillbaka bilen(tack gode Gud!). På fredagnatten startade värkar som var elakare än förvärkarna jag haft en lång tid, och även Tommy förstod allvaret och var i stort sett uppe hela fredagsnatten han också. Han blev väldigt praktisk då och laddade kamera och mobiler och tankade bilen(kl.3 på natten). Värkarna irriterade mig nästan ett dygn innan de tätnade så att vi fick åka in. När vi åkte tillbaka hemåt hade vi varit med om ett helt livsförvandlande äventyr och med oss i bilen satt vår älskade lilla flicka. 

De första veckorna bestod mycket i att ta emot många besök och att få igång och krångla med amning. Vi var redan från början ute på olika samlingar och tyckte det funkade fint. Men vi insåg nu för ett tag sen att vi inte haft många dagar ledigt alla tre tillsammans, så det har vi försökt ta igen nu i juldagarna. Många har förfasat över DEN STORA förändringen med att få barn och det är det nog för vissa, men jag tycker det känns väldigt naturligt. Är fortfarande helt överväldigad över den kärleken vi känner till vår alldeles egna, fina fröken E. Erna Juliana Tolf.

 

Tack att du kom till oss och ger oss alla så mycket glädje!!

Min älskade lilla familj♡

Älskade knytte

En riktigt gnällig kväll med mycket kräks och gråt håller på att somnas ifrån. Lillan i sin insats i spjälsängen och jag så nära henne som det går, fast i min säng. Nu börjar separationen. Två månader gammal och hon ligger nöjt i sin alldeles för stora säng, ivrigt sugande på nappen och fäktandes med de små knubbiga armarna och ler åt sin älsklingstapet. Nu börjar stegen mot självständighet och snart rusar hon ut och slår igen dörren;)

God jul och god fortsättning och trevlig midsommar å grejer!!

Nu pustar vi ut efter ett härligt julfirande. Jisses va trött jag blev! Det verkar som om jag vant mig vid en lugnare vardagslunk:) Men oj va fint det blev och tjena va go mat vi har ätit. Lillan har skött sig galant förutom några kaskadspyor;) Men de börjar vi vänja oss vid nu. Kan väl inte påstå att vi upplever nån stor förbättring på grund av Minifom och goda magbakterie-dropparna, men lillan mår ju trots allt bra och växer som hon ska. Det kanske helt enkelt är så att vi får acceptera att vi fick en(väldigt söt) liten kräkbebis och hellre det är kolik-skrik och dålig sömn. Och vi har ju vant oss vid att vara beredda med handdukar och vi har ju våra gamla soffor kvar och det var ju ett smart val;)

Julen började redan förrförra helgen med hela familjen Åkerberg. Sköna dagar, promenader och god mat:) Julen fortsatte veckan efter och bestod bla av julfika och julavslutning för att i lördags starta upp igen i och med att L&D styrde sin röda tuffa nya bil ner hit till skogen;) Jag & Tommy var i storstädartagen i lördags och det var så praktiskt att L&D:s famnar längtat efter lilla E så vi kunde städa lite mer sällan städade utrymmen, som tex källaren och altanen:)

I söndags kom även päronen och vi fick äntligen smaka goda skinkmackor:) Alla tre familjerna bidrog till julbordet och det visade sig bli en hit:) Hur gott som helst helt enkelt:)

D multitaskar med liten tomtenissa i knät:)

Tommy sköter mysfaktorn!

Liten sovande nissa med sitt första hårspänne och den obligatoriska spyhandduken;)

Tre familjer Tolf:)

Julbordet är dukat!

Massa gött att äta!

 På juldagen kom päronen Axelsson och efter gemensamt elvafika åkte the Tolfs hem och vi fortsatte mysa, prata och äta med Axelssons. Väldigt mysigt och tomten kom för tredje gången;)
Idag har vi verkligen vilat oss hela dagen. Masade oss ut på på en kvällspromenad som var riktigt härlig, där vi testade lillans nya overall som tomten kom med. Lite för stor, men väldigt varm och go:)

Tre par fötter bor på Tunavägen men endast ett par är heelt bedårande

Shoppingdag med stora tjejer!

Lillan har fått öva sig i shopping tillsammans med A&M, två älsklings15åringar. Har inte shoppat med dem sen vi köpte tärnklänningar i Göteborg innan mitt och Tommys bröllop så jag kände en stor ära i att bli tillfrågad:) Jag undrar alltid lite hur nya situationer ska gå när jag har med lillan, men detta gick galant! Lyckades snacka mig ur att åka till stora A6 i Jönköping så vi landade i Värnamo istället. Kändes hälsosammare för lillan men det blev svårare med temperaturskillnaderna när man går ut och in i affärer, till skillnad från köpcentrum. Kära Babybjörns bärsele är fantastisk! Lilla E satt i den i två timmar utan att varken jag eller hon tröttnade, däremot blir det apavarmt! Jag tittade noga på hur Elias & Elin grejade det där när vi va på tjejhelg på Knippla och försökte härma dem:) Men huu va svårt. Jättevarm in mot kropparna och kallt utanför trots att jag hade selen innanför jackan. Men fina tjejerna kollade till lillan med jämna mellanrum så inte händer eller öron tittade ut;) Jag vill verkligen att de ska känna att jag bryr mig om dem fortfarande när vi fått barn. M tillhör ju vår storfamilj och jag älskar verkligen att hänga med henne och hennes fina vänner. De shoppade och jag försökte hålla mig från att shoppa;) Men några bodysar till pluttis blev det, men det var ingenting mot allt jag AVSTOD från att köpa!!

 

Här sitter jag vid julgranen lite avslappnat och chillar

Tog en amningspaus i bilen (var ammar man i Värnamo??) och det funkar ju faktiskt riktigt bra. Efter några timmar i Värnamo åkte vi hem till oss och likt den lååånga tradition(vi började förra året) monterade vi och pyntade bygdens finaste(fulaste) pepparkakshus! Nu är vi inte så hurtiga som Elin & Ernst (;)) utan vi köpte färdig byggsats och det är nooog så svårt(några bitar va tillåmä trasiga när vi öppnade paketen). Till alla er som får ihop helt perfekta hus med icke-rinnig glasyr och som inte bränner er på det smälta sockret: NI fuskar va??? jaja vi lyssnade på julmusik, åt hysteriskt mycket snickersgodis och fnissade mycket åt vårt snygga bygge;)

Från vänster ser ni snögubbe, en gidospojke, svampar och en snölykta!

 

Tredje pyjamasen gillt!

Ja igår bytte vi kläder alla tre efter att lillkräkisen levt loppan. På läkarbesöket häromdagen fick vi lära oss att mycket luft i den lilla magen kan orsaka uppstötningar. Så kvart i sex igår kväll storshoppade jag på apoteket i Gnosjö så nu testar vi Minifom,  som även gallskrikande bebisar får. Tack gode Gud att vi inte har en kolikbebis.

Apropå lilla fröken E så har hon sovit hela natten i sin säng!! ja inte hela natten, hon åt en gång vid halv fem såklart, men sov hela natten i spjälsängen! ! Det var lite svårare att få henne att somna om än om hon ligger kvar bredvid mig efter matpausen men det gick (ofta blir hon ju kvar brevid mig för att JAG somnar;)! Fick bara släcka den, enligt lillan väldigt fint lysande adventsljusstaken. Startade nattlampan som hamnade i byta-färg-läget och lillan såg ut som om hon såg en häftig film på väggen;) Men till slut somnade hon!!

Lillan har många favoriter att titta på nuförtiden. Hon verkar ha god smak, för varje gång hon ser vår sovrumstapet är det som om hon ser en kompis och hon ler och jollrar. Likadant med stora klockan i vardagsrummet. Vi tog ner den igår och satte den i soffan eftersom vi inte orkade stå med pluttis längre i famnen men då kom den alldeles för nära och blev dödsfarlig!
 

Favoritklockan!

Trots kräkeländet hade lillan gått upp i vikt helt normalt och passerat 5kg-sträcket! Hon är nu 57cm lång och jag hoppas hon stannar upp lite snart för i nästa storlek 62 har vi väldigt många och fina plagg;) Om vi skulle fortsätta växa i hennes takt skulle vi vara över 15 meter långa när vi fyller 30;) Det kan nog bli lite opraktiskt!

Idag kommer L&D och Imorn päronen. Vi har längtat så efter alla fyra och nu känns det som om julen börjar!

Såhär låg jag i mammas famn häromdagen!

 

Knappt man kommer ut!

För julen står ju för dörren:) Som morfar brukar säga:)
Nämen hoppsan liksom, julen kommer ju faktiskt. Och vi bor i skogen så här kan man inte akutfixa. Och egentligen har jag väl julfixat me rän nånsin, och ikväll ska vi ha julfika med familjerna Linnarsson och Svenningsson...men jag irriterar mig för att jag GLÖMT framkalla kort...men gör det idag och stackars ni som skulle få, kan ju få en nyårspresent istället;)

Läkarbesöket idag blev flyttat till torsdag istället men föräldragruppens "återträff" blev av. Nu är alla knoddar ute och vår lilla partyprinsessa blev äldst. Det var nån före oss men de gick över tiden och vår kom ju fyra dagar innan beräknat. Det blev ganska tydligt att vår var äldst för de andra sötnosarna sov sött i sina bilstolar hela timman medans lilla fröken E charmade alla med leenden, sprattel, pruttar, rapar, gråt och några lugna sekunder...Allt under en timma.

Annars har Ernst vart på besök. Eller jag leker Ernst. Gör en islykta ute och hoppas såklart att den kommer lossna perfekt så jag kan ha marshall(hur stavas det?) i den ikväll!

Nyfödd

8 veckor:)

Dagens projekt: Fixa lite granris vid dörren, baka knäcke, göra popcornbollar till barnen, förbereda fikat, gosa med min lilla gosis och slå in julklappar:) Bara roliga grejer! Ok kanske måste motionera snabeldraken också men eftersom vi fick en NY i förtidig julklapp så är det inte så värst trist det heller. Hej på en stund:) (Som mormor säger när hon tar en stor godis i munnen)

Fina stunder!

Lilla fröken E förgyller verkligen vårt liv här på Tunavägen. Att vakna på morgonen och höra de små andetagen och se den söta sovande bebisen, värmer hjärtat. Vi lär oss mer och mer om dig lilla vän varje dag. Vi lär oss tex skilja på olika typer av gråt. Förut fanns det jag-är-inte-nöjd- och jag-är-hungrig-gråt men nu lägger vi till jag blev-rädd-gråten med riktiga snyftanden och som kräver tröst för att lugnas. Detta är nog en konsekvens av att hon blir större och mer medveten och kan bli rädd för plötsliga ljud. Andra ljud kan lära hur mycket som helst men just plötsliga ljud kan skrämmas.

det är såklart inte bara mys och glamour med en liten fröken. Vi har haft några riktigt jobbiga stunder det senaste när hon gallskrikit konstant och kräkts upp allt om och om igen. Hon ska vägas Imorn på läkarkontroll så då får vi se om hon ändå ökar i vikt. Jag försöker även tänka över om jag ätit nåt som kan påverka henne och testar nu att utesluta kolsyrad dryck;) jag verkligen älskar julmust men mitt hjärta går sönder om jag på nåt sätt orsakar hennes skrik .

Måndag -denna veckans vilodag!

Idag har jag och lilla E lite vilodag hemma. Så lever vi;) "Hektiskt" ena dagen och hemmamys nästa. Känns som ett underbart liv. Igår var en lång söndag. Vi är ju en del av ledarskolans team i Värnamo och igår var det dags för oss att undervisa igen. Hela familjen anlände i tid till morgonens gudstjänst och såklart var alla av de bakersta platserna i kyrkan upptagna. Men jag tänkte att "det kan gå" att sitta längre fram så jag smög in till några vänner under en sång. Precis när sången är slut lägger vår lilla söta tjej av världens brakare(hur är det möjligt med hennes lilla kropp?) som får folk att vända sig om...leendes;) sen cirka 20 sekunder senare händer det igen och lillan upptäcker att nån måste rädda henne ur bajshavet. Jag försökte få nån att anmäla sig frivillig, men så kom jag ju på att det är ju JAG som är mamman så det var bara att smita ut;) resten av gudstjänsten spenderade vi uppe i ett ljudisolerat familjerum som man hör och ser gudstjänsten ifrån. Detta är den största omställningen för oss i föräldraskapet. Att bli konstant avbrutna samt att inte kunna delta från första bänk:)

Fick hem tomtedräkt häromdagen...tror ni hon växer i den till jul?? det är ju ändå två vekor kvar...;)

 

På eftermiddagen undervisade först Tommy i ämnet "Kultur i ledarsammanhag", dvs hur en kultur skapas i ett gäng och hur mycket mer attraktivt det är, om vi är öppna och välkomnande och att man ibland kan behöva bete sig olika i olika sammanhang/ta seden dit man kommer:) Efter pausen fortsatte jag och pratade utifrån ledarskap och "ledarens tio budord". Det är en väldigt rolig grupp 16-17-åringar att undervisa för och både jag och Tommy tycker det är en lagom stor utmaning. Det är sjukt inspirerande att hänga med inspirerande människor, och detta gick väldigt bra även med lillan. Jag antar att det faktiskt kan bli svårare att göra sånt här när hon blir äldre och kräver mer uppmärksamhet och stimulans.

Till den som uppfann babysittern: Ett stort tack och en puss ska du ha! Pluttan älskar att sitta i den, om vi gungar den(hon kan inte det själv än), och den räddar stunder när föräldrarna fixar hemma. Dock kan man ju numera inte springa runt hursomhelst för så stor har hon blivit att hon inte vill bli lämnad ensam i ett rum!

Kära kära Babybjörn

Nu är ju detta ingen mat-baknings-recept-blogg men det hände nåt stort häromdagen. Jag lyckades nämligen göra lyckade glutenfria lussekatter!!!Eller i vår familj säger vi lussebullar:) Har testat minst tre olika recept, från bland annat olika allergisidor och de lovar guld och gröna skogar... eller kanske mer fluffiga goda bakverk, men icke. Förra året blev smaken kanon men konsistensen som en stor söt skorpa som smulade sig:) Tommy är ju fin och gillar det mesta men jag var inte nöjd. Snubblade över detta receptet och teorin jag hört att" Mat är känsla men bakning är kemi" visade sig stämma. Jag tror jag ska bjuda på receptet här eftersom några läsare är eller har glutenintelligenta vänner/män/fruar/sambos. Det är bloggaren hermansro som mixtrat och sånt är såna som jag glada över. Ska testa att använda samma basdeg för att göra kanelbullar nån dag. Här är receptet: http://karin.hermansro.se/2011/11/27/glutenfria-lussekatter-sanslost-goda/

Första gången JAG blev sugen på nåt glutenfritt

 

Nämen om man ska krypa ur "pyamasen" och ta hand om all lime-citron-kola som stelnat på en plåt. Eller stelnat och stelnat? jag lyckas aldrig helt med kola(trots att jag kokade läääänge), men illa god blev den och ihoprullad som bollar rullade i florsocker, borde ju funka.

Lek och bus med pappa!

Häromdagen hittade jag dessa två dansandes robotdans i köket:4

Och Tommy tyckte häromdagen att lillan nog borde lära sig byta blöjor själv snart. Hon är ju ändå snart sju veckor gammal;)

Aj äm bäck!

Förstår att ni har saknat en liten rapport från oss och vårt spännande liv;) Många säger att dagarna som mammaledig kan kännas långdragna och sega, men själv tycker jag veckorna bara swischar förbi. Liten, har blivit betydligt större, bytt från plutteblöjorna nr 1 till storlek 2, och är mer vaken, mer medveten och ibland mer gnällig också;) För att lindra gnälligheten och ibland störtgråten, testar vi nu Sempers magdroppar och hoppas på mirakel. När pluttisen låg i magen var hon på skidresa, konfirmandläger, tonårsläger, i Frankrike på konfaläger, i Budapest på semester och i Gnosjös vardagsliv;) Till hennes ultracoola start på sitt liv fortsätter vi nu med att hon kräkts och pruttat inför en minister;) Stefan Attefall besökte vårt projekt och vi fick berätta precis hur allt startade, hur projektet ser ut nu och vilka problem/glädjeämnen vi står inför nu. Han var väldigt intresserad och ställde bra frågor! Lillan skötte sig fint halva tiden men sen fick b-planen sättas in med Sofias vana hand(tack för det, och förlåt för kräkset på din fina kjol!).

Blir vi kändisar nu?



Ja lillan växer och har ganska precis gått upp ett kg från födselvikten. En konsekvens av detta är ju förutom att hon fått dyka in i storlek 56:s underbara värld(finns ju mer sött i lådan i den storleken) så har hon också vuxit ur söta nalleoverallen! Vilken tur att hon fått låna kusinernas goa fleeceoverall så hon är fortsatt varm och go. Var tvungen att lägga in den här bilden igen. Den är från en av hennes första bilresor och jag älskar hennes självgoda min;)

Nu är hon inte nyfödd längre pluttan. Då måste vi lämna tillbaka söta nalleoverallen!

 

Men du är bedårande söt i kusinernas overall också:)



I helgen var jag och lillan på vårt första äventyr! Det var dags att åka till den stora staden i väst på galej och resan dit gick finemang. Jag fick för första gången amma i bilen på en glamourös parkering i Borås, men också det gick fint. Vi hämtade upp moster på jobbet och swischade vidare norrut mot Ljungskile och våra morföräldrar. Det var stort att få presentera deras nya lilla barnbarnsbarn och de busade och var glada över vårt besök. Mormor förvissade lillan om "hon skulle lära henne alla bus hon kunde". Och det hoppas jag hon gör, för mormor är en riktigt rolig kvinna:)

Det kändes extra bra att vi numera bestämt vad lilla pluttan ska heta, så vi kunde säga det till dem först eftersom hon fått namn efter både mormor Erna och mormors mamma Juliana, som hade samma födelsedag som den dagen vår lillan kom till jorden. Efter gott fika, besök av vår moster med man och lillans kräk över deras finsoffa, körde vi söderut med SAABen mot en av mr D:s underbart vällagade middagar:)

Efter en skönt lugn förmiddag fick vi återigen åka till fina Älvsborgs kyrka på dop. Det var dags för Alingetexasflickornas gängbebis nr 2 att döpas. Lillan är gängbebis nr 3, men första flickan av avkommorna. Det var fantastiskt tevligt att träffa både hela familjen Svendsen/Axell samt alla trevliga gäster. Dopet fylldes av underbar solosång av Maria men tyvärr sjöng lillan med lite för högt lagom till själva dopakten, så stora delar spenderades ammandes och blöjbytandes i kulisserna. Men under soppa och fikat gick det bättre att delta:)

Hela familjen! (Totalt urfräsch mamma därborta i svart kavaj, cool klänning och balla skor!)

I söndags var det första advent! jag gillar första advent mer än självaste jul. Tänk att herren kommer varje år:) Jag drömmer om ett mycket noggrannt välpyntat hus, adventsfikor med vänner, jag iklädd svart och rött sjungandes bereden väg ur noterna i min svarta pärm. i år hade de flesta husen på gatan mer pynt än vi, adventsfikor har inte blivit av, lillan luktade mjölkspya under gudstjänsten, jag var lite halvstressad över att hon ville både äta och byta blöja just den lilla tid som ändå en gudstjänst tar.... men jag fick sjunga bereden väg i mina allt annat än röda och svarta kläder. men lina  var piffigt röd och hennes vackra röst hjälpte adventskören förgylla lillans första advent.

Gudstjänst på distans, ny företelse.

Helgen avslutades med mumsig mat och härlig gemenskap hemma hos familjen Eriksson, innan en ganska gnällig bilfärd tog oss hem till ett vintrigt Gnosjö.

TACK L & D för att vi får känna oss så välkomna hemma hos er och för att ni älskar vår lilla skrutt så mycket.

Jag trivs hos dig David!

                                    

 

 

Glamour på Tunavägen!

En månad som föräldrar!! En helt fantastisk månad. Vi är nog överväldigade båda två över hur mycket vi älskar den här lilla skruttan. Hon är så beroende av oss och kan inte åstadkomma så mycket men ändå lär vi känna henne lite mer för varje dag som går. Hon älskar mat, närhet, ny blöja, sova, åka vagn och åka bil. Hon har hett humör och visar högt och tydligt när nåt är på tok. Skönt att hon gillar åka bil för helgen 1a advent ska lilla fröken och jag på vårt första äventyr. Om vi orkar och allt går som vi vill kommer vi hälsa på hennes gammelmormor och gammelmorfar i Ljungskile, gå på Elias dop och se moster sjunga adventssånger! Känns spännande men lite nervöst att vara borta hemifrån så många dygn och framförallt känns det konstigt att vara borta från Tommy så mycket! 

Varmt och mysigt!

Som jag skrivit innan så fick vi många varningar inför föräldraskapet. Det är lite tråkigt att man inte pratar mer om kärleken man faktiskt överraskas av. Hur man helt plötsligt blir en tant-förare i trafiken helt fri från tillit till de andra bilgalningarna!! Hur relationen till mannen faktiskt stärks av att vi nu är tre?Däremot kan vi ju se att relationen får lida en hel del. Hon går först i nästan alla situationer. Och tröttheten gör ju helt klart att tålamodet blir sämre.

Vissa dagar är vi trötta och inte orkar så mycket mer än amning, blöjbyten och matlagning, för att nästa dag vara ute på vift och orka mycket! I lördags var vi på Fabriken på en underbart kul kväll och i söndags hoppade jag in som lärare på ledarskolan i Värnamo pingst. Det var första gången vi skulle vara hemifrån mer än 4 timmar och vi klarade det galant! Blir faktiskt lite nervöst ibland när man måste få med sig alla grejer och inte veta om lillan ska börja gallskrika när jag pratar men det gick jättebra! och det va väldans kul att undervisa! Kändes som om jag fick använda min hjärna på ett skönt sätt:)

 

Igår var jag, lillan, Sara och Jamie på shoppingtur på Netto och Citygross i Värnamo:) Även detta gick galant. Lillan gallskrek i mjölkdisken men efter lite tröst kunde hon läggas ner igen. Vi handlade finfina julsaker:) Mina fina grejer blev förstörda i Göteborg när jag hade två inbrott i mitt källarförråd. Verkligen trist. Särskilt ledsen är jag över några stora tomtar och Betlehemsstjärnan. Stjärnan köpte jag för min sista hundralapp inför advent i Västerås...men nu har vi två nya tomtar iallafall och en sån stjärna ska jag köpa så fort jag ser en!

Pluttan sover fortfarande i sängen mellan oss. Skulle hon välja skulle hon helst sova mage mot mage med mig eller med huvudet på mitt bröst. Lilla elementet;) Häromnatten var en jobbig natt då hon fortfarande var snuvig och kräktes mycket. Men helt plötsligt lugnar sig både kräks, gallskrik, rekordbajsblöjor och vi ligger vakna och tittar på varandra. På armlängds avstånd. Hennes armlängd. Hon måttar hela tiden och känner hur långt bort jag är. Himlen är öppen och hon är bara sååå söt(jag är verkligen partisk). Vi somnar så och vi är båda jättetrötta. Mitt i bådas sömn hörs flödet av vätska och en GIGANTSPYA landar över hela min mage…den trötta mamman tar en magisk liten handduk, lägger på spyan och somnar om...vardagsglamour på tunavägen. Vi har iallafall blivit bättre på att byta våra sängkläder...(varje morgon)

Ps för er som läser Värnamo nyheter: Ni kan spana efter en väldigt snygg familj denna veckan! Ds

Mot 4 kg!

Och lillan växer. Precis som hon ska. Hon vägde nåt på 3700g idag och till och med huvudet har växt:) Det betyder ju att hon får i sig det hon behöver. Hon lyckades genomföra dagens BVC-besök utan partytrick. Hon imponerade på Tina med att kunna lyfta huvudet, även om hon kämpar och stånkar mycket för att lyckas. Hon är nog lite envis kan man ana;) Amningen är väl lite enklare nuförtiden eftersom jag inte pressar mig själv lika mycket. Minst två gånger per dygn blir hon inte mätt men numera ser jag nyttan i att hon blir mätt av ersättningen, framför att jag inte kan amma henne mätt då. Appropå äta, så har nog lillan under sina 9 månader under mitt hjärta, fått exakt samma mattider som jag, förutom några extramål;) Det slår aldrig fel att preciiis när allt är färdiglagat och framdukat så gastar det från en liten hög av filtar och kuddar...och mammas matsituationer blir inte som innan;) Försökte idag att vi skulle äta tillsammans! Det kan ju va mysigt eller? Det var under en ersättningsmatning och hon behöver små pauser för att inte svälja allt på en gång. Gav henne mat, pausade för att skära min pannkaka i en sekund och så woops tror lillan att jag missat att hon är hungrig!! och blir galet ledsen innan jag lyckats trycka in en alldeles för stor bit pannkaka i min mun... Och så fortsatte vi så. NU vilar hon lugnt och jag kan äta lite till;)

Det går bättre och bättre att sitta i Babybjörnen(korta stunder)!

Pluttan är fräsch. Idag badade vi henne och hon verkade till och med njuta!! Hon spände sig som vanligt men några stunder ibland slappnade hon av och liksom kände efter. Hon hann till och med med att gäspa;) Och inte ett endaste gallskrik innan hon kom upp i den fruktansvärda kylan;)

Det va lite skönt ändå att bada:)

Lillan har fått mer besök och presenter(jag vill också vara nyfödd;)) Agneta och Carl kom med barnpsalmbok med cd till, vilket är väldigt uppskattat! Josefin kom med söta kläder och en diakonklasskamrat skickade fin body. Faktiskt en likadan som vi hade i st 50(en favorit) så nu vet vi att hon är snygg i st 56 också;) I förrgår kom fina M på besök! Hon har ju verkligen följt graviditeten och pratat med E genom magen många gånger:) så nu fick de chansen att lära känna varandra lite:)

Lillan har börjat lämna grodstadiet lite nu. Numera har hon ben och armar utsträckta emellanåt. Tidigare har ju alla overaller och pyamasar mest sett ut som påsar, men nu accepterar hon ibland att ha armar i ärmar och ben i ben;)



Tre veckor med Einstein;)

Bara några timmar gammal. Hon håller redan i sin napp. Ibland går det bra men oftast orsakar hennes okontrollerade rörelser att hon själv putter ut nappen...och blir vrålarg;)

 

http://www.lj.se/webbis.jsf?webbisId=1810&city=varnamo <------webbisannonsen!

 

 

Tänk att det var tre veckor sen du kom till oss lilla pluttan:) och redan kan du shoppa! För idag firar vi Tommys första Fars dag! Tommy matade lilla E inatt så jag fick sova. Har fått feber och ont i halsen igen så jag fullkomligt däckade igår efter tjejkvällen. Då när jag vaknar saknar jag verkligen min lilla familj:) Så jag skyndade mig att göra finfrukost innan lillan började gnälla. En present står redan på trappan. En Skimmiga i betongkruka. Och en present fanns i paket vid frukosten(Lilla E är ju såå duktig på att slå in paket!) som innehöll en välkomstskylt till vår ytterdörr. Vår Tommy är ju en riktig mysfarbror emellanåt som tänder ljus, fixar blommorna och ser till att vi har det fint och mysigt. Så nu ville vi uppmuntra detta fina beteende:)

Torsdag-Lördag hade vi finbesök av faster och kusinerna och vi hade riktigt mysiga lediga dagar. Känns kul att lära känna varandra mer och få mer avslappnad tid tillsammans.

Mys:)

Vi har även haft Äntligen Hemma på besök. Gjort en TOTAL mejkåver i vårt kök;) Nämen skämt åsido så hade faster med sig ett skåp som var sååå bra till oss. Det har tillhört hennes svärföräldrar och kände sig oönskat! Vi tar emot all förvaring med glädje:) Såhär såg hörnet ut innan. Gamla Billy med glasdörrar som var moderna när jag bodde i Uppsala typ;) 

 Nu flyttar denna trogna vän ner i källaren och in flyttar en ny vän!

Med lite hyllor ovanför blir ju detta fenomenalt(som mormor säger)!

Att vara bebisförälder ändrar ju på en hel del. Igår skulle jag städa och fixa men hade en liten gnällfröken här hemma som inte ville vara nån annanstans, än nära. Tur då att vi nyss fått present från Doris & Nisse så jag kunde dammsuga med skruttan i hennes nya fina Babybjörn!!

 



Den här bilden kan verka sned;)



Nämen så är det ju, vårt nya liv. Ena dagen hinner jag baka tre sorters kakor och nästa är man toktrött för att lillpluttan väckt oss alldeles för mycket på natten. Det går att planera sin tid men om man tidigare hade en säkerhetsmarginal på 10 minuter så är väl en timma som marginal bättre nuförtiden.

Man blir ju varnad en del som blivande förälder och här nere checkar jag av några varningar. Är fullt medveten om att detta kommer ändras efterhand.

"Vänta tills ni blir föräldrar dååå får ni känna på trötthet". ----Har ni varit på konfirmandläger?? dååå är man trött...både fysiskt och psykiskt, och samtidigt omges man av ett femtontal tonåringar som man inte kan bära eller trösta;) Som mammaledig med första barnet kan man ju vila på dagen. Däremot är det ju tuffare för papporna som ska utföra jobb med såsiga hjärnor. Och de som har syskon till sin bebis...de är ju mina idoler alltså...Men såsig hjärna/amningshjärna kan jag ju skriva under på. Är ofantligt mycket trögare nuförtiden;) Moster Lina förfärades över min förvirring på ICA för ett tag sen;)

 

"Man hinner inte ens duscha" nähäpp?? det hinner jag hittills. Förstår att man inte hinner det som ensamstående eller flerbarnsmammor. Ni ensamstående, ni är mina idoler ni också. Tur för omgivningen att jag duschar. Precis dagarrna efter förlossningen svettades jag som en gris när hela hormonomställningen skedde(som klimakteriet lite kanske??) och nuförtiden har man förvisso vant sig vid kladdigare kläder. MEN ibland krävs det ett ombyte och en dusch när man har kräks, dregel. mjölk och lite av varje över hår och dagens outfit:) Tommy satt med lilla skatten i dagsljus häromdagen och jag var tvungen att ta ett kort:

Inte bara bebisen är ett tecken på nya rollen, även dregelaxeln;)

Jag har ju tyckt att vårt underverk mest är likt Tommy än så länge(tur att han är så snygg!!!). Men jad hade ju tyckt det vore kul om hon var liiite lik mig.  Men smarta moster påminde om att titta på spädbarnsbilderna på mig istället för vuxenbilderna. Jag har verkligen amningshjärna. Hårfärgen var nästan exakt som vår som nyfödda, alvöronen fanns där i tvillingvagnen men coolast var ändå dubbelbebiskortet när en av oss gråter. Båda minerna har lilla E exakt. Hon har samma skeptiska min och ser likadan ut när hon gråter. Även samma höga panna. Jag är en stolt mor...:)



Einsteinfrisyr i morse, men kolla lilla alvörat högst upp!



 



Och kolla in det vänstra örat!



 

De här minerna är komiskt lika lilla E. Det hade kunnat vara hon. Om det inte va TVÅ?

Jag och pyret sover på soffan!

Nu ska vi mysa vidare dottra mi!!