Ny bebis, nya rutiner!

Ja nu har vi ju inte bytt ut vår älskade lilla flicka? Men när bebisarna inte är så mycket spädbarn längre utan blir liksom minibarn och framförallt, i vårt fall fyller tre månader, då händer det grejer. Från att ha kunnat ligga i flera timmar på en plats tex i soffan, blir hon numera rastlös efter en stund och flyttas runt mellan matstol, babysitter, babygym och famnar:)

Vi kunde aldrig ana, när vi köpte huset, att en i familjen skulle älska badrummet så mycket:) Här är hon alltid nöjd!

Hon är i en växtperiod nu och signalerar jämt och ständigt för mat. Det kan ha gått 20 min sen senaste matningen när hon återigen vänder huvudet huvudet mot mig, tittar mig i ögonen och gapar;) Så nu lär vi oss återigen nya matrutiner, med mer ersättning som följd. Det är tydligen såhär det är att ha ett litet barn. Everything changes så att säga. Läste citat från några 3-månadersmammor:

"tre-månaders bebisar brukar inte vara kända för sitt strålande humör och goda sömn" och "Hon är så mammig nu, jag trodde jag fick fel barn med mig från affären" och än en gång fungerar vår lilla tjej enligt boken;) Hon kan gnälla många timmar i sträck, vill äta så mycket så man tror hon ska sprängas(sen kräks hon ju en del också såklart) och nu tittar hon verkligen var jag är någonstans. De stora blå ögonen följer mig i rummet:)

Sjysst kal fläck mitt i frisyren;)

Nu börjar jag ta mig ur gnällfru-dimman. Ja, det är inte lätt att vara annat än en gnällfru när jag sovit  som en kratta! Problemet är väl även där att hon varit extra hungrig och ätit nästan varje timma, efter kl.2....men det verkar bli bättre nu. Men nattningen går toppenbra. När de stora ögonen börjar se dimmiga ut, lägger vi henne i sin säng, pussar godnatt, ber "Gud som haver" och spelar på speldosan några gånger. Ofta somnar hon ganska direkt och de sista kvällarna har hon knappt vaknat någon gång. Igår kväll var hon väl extra trött efter babysimmet. Speciellt jobbigt var det när hon låg på madrassen i duschen, mellan två andra större bebisar, och den ena vänder sig över henne och skriker GAAAAAH(hej?)...Lillan halvslumrade och vaknade av detta och snyftade en lååång stund;)

Solen funkar att sitta i lite stunder emellanåt. Här är hon sur för att jag LÄMNADE henne i babygymmet när jag grejade med tvätten;)

En annan ny grej är att lilla fröken har börjat dregla och trycka in allt i munnen. Läste att det då inom en eller två månader kan dyka upp en liten tand…så nu hoppas vi att denna nattens betydligt bättre sömn kan hålla sig fram till dess då det kan bli nya rutiner:) Igår morse var alla tre vakna vid sextiden och jag tänkte att det vore skönt att sova liiite till, så jag la pluttis brevid mig i sängen och sa lite fint att ”nu myser vi”. Hon vänder sig om mot mig, sprattlar jättemycket, de stora ögonen tittar busigt på mig och säger ” koookooo”.

Nattsudd och stick!

Telefonen ringer kl. 9.30 och jag stirrar med sjukt trötta ögon på skärmen –halv tio??? Har jag sovit till halv tio? På andra sidan luren pratar mannen från Folksam om min gravidförsäkring hos dem(är jag gravid??) och att vi får erbjudande om att försäkra vårt tre månader stora barn(men VAR är mitt barn?) hos dem…Då är jag så pass vaken att säga ”det är kirrat –hejdå”(det hade säkert inte varit kirrat om ansvaret legat på hon med amningshjärnan, men detta tog den betydligt klararare mannen tag i för LÄNGESEN).

En av tre är fräscha idag!

Anledningen till min tonårslika sovförmiddag var helt enkelt en vaken natt. Och nu tror ni säkert att det var ett vaket BARN som orsakade detta men ikke. Hon sov så sött. Klockan två vaknade hon och jag tänkte att ”nu ska det bli ändring!”, nu ska jag inte låta det underbara amningsutlösande lugn-och-ro-hormonet Oxytocin ta över och somna under nattmatningen. De senaste nätterna har lillan somnat exemplariskt i sin fina spjälsäng, vaknat vid två, väckt sin mor genom att böka runt och grymta lite i sin säng, mamman lyfter över henne börjar ge henne mat och sen somnar JAG! Har utvecklat en stil där jag ibland vaknar med halva ryggen utanför sängen eller liknande, allt för vår lilla bebis bästa möjliga komfort. Lillan väcker mig genom att återigen grymta lite missnöjt, låta armarna fara runt som en elvisp och leta efter MATEN(!!) som försvunnit…och så börjar vi om igen, och så har vi hållit på ända tills vi vaknar upp för dagen;) ÄNDRING skulle det bli och det ledde till att jag låg vaken mellan kl.2 och kl.6, ): och hann tänka över livet några gånger och beställde en klänning på Indiska för julklappspengarnaJ

Återigen KASS bildkvalité men den är helsvart med vita prickar på sig!

 

Igår använde vi Alvedon till lillan för första gången. Det var dags för vaccination och det var inte utan att hennes mor tyckte det var lite jobbigt att de skulle sticka vår lilla mjuka, goa bebis. Men det gick bra och Alvedonen underlättade en annars väldigt gråtig stund på sen eftermiddag. Under besöket hos vår kära BVC-Tina fick vi även beundra hennes tillväxtkurva som följer sin prognos perfekt. Hon väger cirka 5,5 kg och är 61,5 cm lång. Hon är även väldigt ”aktiv” för sin ålder och hennes föräldrar är omåttligt stolta över sin prinsessaJ

Lyckligt ovetandes om kommande vaccinsprutor!

Badresa nästa!

Eller ja hrm det kanske inte blir någon Badresa till varmare länder men vi kanske kan ta Saaben till Borås(romantikens huvudstad...) när pluttis blir större, för bada gillar vi alla tre:) Som ni kanske förstår så blev babysimmet idag en hit för både mamma & bebis. Men det är mycket för-och-efterarbete för den lilla halvtimman vi faktiskt var i vattnet.

Promenaden till andra sidan Gnosjö och simhallen var hurtigt motig av nyfallen vacker snö men vi hann i tid. Igår övningsduschade jag och lillan och hon har verkligen en skön stil. Liksom suger fast sig på mig som en sugpropp:)
Lillan njöt som fisken i vattnet av badet. Hon flöt som en kork och var så avslappnad att hon nästan somnade så efter badet fick jag kämpa så hon inte somnade i duschen;) sen sov hon länge och bara efter en kort matpaus hemma började hon se riktigt trött ut igen;) så efter lite sitta-i-matstol-träning däckade hon för natten:)

Nya nätter!

Idag är det vilomåndag!  Så gör vi när helgen varit intensiv. Skön grej med mammaledighet. En annan skön grej var att frukosten var framdukad och disken undanstökad när jag och lillan kom ner:)
Lillan somnade på riktigt 20.30 igår, vaknade kl.2 och sen kl.6. Helt okej! Hon är ju för liten för att sova längre pass(tror jag), men det kommer! Klockan 6 var hon jättepigg och låg i spjälsängen och jollrade och "pratade" och ville umgås med sin trötta mamma
;) men Tommy orkade gosa och prata och han ville ju umgås lite med pyamasbebisen innan lång jobbdag!

Nu vilar pluttis igen;) jobbigt att va bebis:)

Kräks och gallskrik...

Idag känns dagen lång...är sliten och väntar på att få gå och lägga mig. Vi var först i Gnosjö pingst på vanlig gudstjänst och sen direkt till ledarskolan i Värnamo. Hemma vid 18 och sen orkade bara Tommy åka till kompisarna. Redan när han åker gallskriker lillan. Sen tok-kräks hon. Och sen blir hon tok-ledsen för att hon är hungrig...och så kräks hon...över mig, över golvet, över handdukar...behöver jag säga att kvällsmaten Inte intogs i lugn och ro?

Efter att ha bytt pyjamas två ggr, bytt blöja, både ammat och matat med flaska, sover hon äntligen....vi har en kräkis helt enkelt. Men en helt bedårande sådan:)

Vi testade vagnen idag och det blev succé! Lätt, smidig, lillan sov bra i den, grejerna fick plats och den gick tillåmä att köras på ruggligt underlag!

Fin vän!

Idag har min vän Frida varit på besök. Hon kom med tolvtåget och åkte med femtåget och däremellan hann vi äta, prata massor, göra två glasssmaker och gå långpromenad. Är så tacksam för att vi kan vara vänner även när jag flyttat ner till skogen!

Lillan sover för natten kl.21 idag med. Men redan från halv åtta har hon sovit-vaknat-sovit. Det kommer gå fint det här:) Imorn ska vi testa nya asfräna vagnen(jag är mer än nöjd!) när vi ska till Värnamo. Antagligen går den dåligt i snön men kanon inne i pingstkyrkans typ stora byggnad och vi hoppas att lillan tycker den duger som säng för vilostunder!
Häromdagen lade jag pluttis på mage på madrassen och hon låg en stund och stånkade och stönade tills hon lyckades vända sig till ryggläge! Nu väntar farligare tider när man får tänka på hennes säkerhet ännu mer. Men iallafall så blev både jag och hon förvånade och hon även gallskrek av rädsla för vad hon lyckats med:)

Det snöar igen!

Och vi är inomhus och myser;)

Ja när man ser det här kortet kanske det är svårt att förstå att vi har en gnällis härhemma...men det har vi. Gnäll gnäll och gråt. Så nu ska vi ge en extra omgång ersättning för att se om hon helt enkelt är hungrig. Annars fortsätter vi öva nattrutin och numera sover hon för natten kl.21 istället för 23 vilket känns väldigt bra. I natt var en lugnare mer normal natt också så det går framåt!
Igår hade jag en kompis på besök och så kom grannarna med klädpresent till lillan. Bättre tajmat spontanbesök kunde det inte bli! Huset var fint, alla tre var hyfsat fräscha, det fanns massa nybakt kaka och kaffe, så välkommen in!

Sova sova säng säng säng

Ja då var det dags för sovrutiner och mamman är aptrött dagen efter testnatten; ) Egentligen är ju lillan i ett så kallat utvecklingssprång nu och till och med lite förkyld så man kan väl inte räkna med kanonresultat nu, men rutinerna gäller lika mycket för pluttan som för oss.
Det vi gjort tidigare är att ta på henne pyjamas typ halv åtta och drömmålet är att hon ska sova halv åtta. Igår somnade pluttis kl.22 , istället för 23 som det har varit länge nu(fast hon hade småsovit innan). Så vi har lite att öva på;) Jag tyckte att jag gick enligt boken när jag badade henne länge och myste mycket, sen när pyjamas var på och hon började se trött ut lade jag henne i sin spjälsäng. Där sov hon 25 min;) sen vaknade hon från och till. Och natten blev betydligt sämre än vanligt. Hon vaknade kl.1, 3, 4 och 6 så nu var vi tillbaka på nyföddstil;) baxnade ändå upp oss .kl8 så vi får ordning på dygnet. Lillan åt, bytte kläder och blöja och sen somnade hon....men jag ger  inte upp! Detta kräver tid och träning!

Prick prickig prickekorv!

Ja ibland känner jag mig som en prickekorv. Särskilt i fredags när jag var på hudmottagningen på Värnamo sjukhus. Det är såna koller som vi som nästan haft hudcancer, får kallas till och det tackar vi för. Man känner sig väldigt GRANN, när man genomsöks med LUPP och tillåmä fotograferas från alla håll, i det alltför elakt avslöjande lysrörslampsljuset. Men det är nåt väldigt härligt och fint att bli tagen på allvar och bli uppkollad med jämna mellanrum. Läkaren var härligt nördig på området och jag är glad om det är henne jag ska gå till i framtiden. Denna gången togs det endast ett prov från min kropp. En liten minioperation där det helt enkelt/äckligt stansas bort en bit för undersökning. Men inte undersökning för ev. melanom denna gången utan helt enkelt en koll på vad det var. Detta kommer jag nog få leva med, och både jag och läkaren är ganska övertygade om att det blir fler prickar som kan behövas tas bort i framtiden. Jag tackar systeryster att hennes tråkigheter blev upptäckta och att jag genom det fick ändan ur vagnen och checkade in mig på vårdcentralen för kropps-kontroll:) Det var i Kortedala. Och sen skickades jag till Mölndals sjukhus där de helt snabbt och ganska o-noga tog bort två prickar. För att sen ett år senare få göra om operationen på kirurgen på Sahlgrenska i samband med den stora felbedömningsskandalen...

Så jag säger/skriver till er alla som funderat på om ni skulle checka era prickar: GÅ OCH KOLLA!! "Protect the skin you´re in".Ni kan göra det på vanlig vårdcentral, kanske tillochmed i samband med annat besök. De är inte experter men skickar er vidare till såna om nåt verkar osäkert. För det tänker jag fortsätta att göra. Om inte annat för lillskruttans skull. Som jag saknade så väldigt idag. Valde att lämna henne hemma med Tommy när jag körde till sjukhuset och eftersom besöket blev längre än jag anat, har jag nu slagit rekord i att vara ifrån pluttisen i nästan tre timmar. Det var lite hårt och svårt faktiskt. Tänk, vi sitter nästan ihop hon & jag fortfarande;) Jag blev helt enkelt tvungen att köpa två nya nappar till henne som present, en med uggla och en med katt på!

Lilla globetrottern

Lillchefen i familjen minglar fint med ungdomarna. Kidsen vi jobbar med plus de i storfamiljen gillar verkligen vårt lilla underverk. De har ju också väntat och drömt om henne och följt graviditeten. De är väldigt noggranna och rädda om henne och klarar till och med att hantera en liten eventuell spya;)



Please, bortse från spyan på benet;)

Samtidigt har några av tonårstjejerna har också funderat och oroat sig inför sina framtida graviditeter och huruvida magen och kroppen förstörs eller ej. De är ju i en ålder då kroppen är oerhört viktig och då får jag en chans att berätta hur häftigt det är att kroppen fungerar och att bebisen kan få allt den behöver för att växa till. Att jag även försonades med min kroppsform säger jag inte till dem, det får de märka själva. Men det har jag verkligen gjort. Har ju alltid varit mullig och kommer väl mer eller mindre alltid få kämpa mot vikten, men jag är så tacksam över hur min kropp fungerar och jag kunde bära vårt lilla underverk under mitt hjärta och ge henne det hon behövde/behöver.

Lilla E hänger med Amanda, Max och Mimmi



 

Och de tonårstjejer som uttrycker en längtan efter en egen bebis i detta nu, får jag möjlighet att förmana lite och påpeka nackdelarna .....

Tonårskillen jag skrivit om förut, som brukar vara lite störig och tex visa rumpan lite för ofta, har ju vid ett flertal gånger frågat frågor om graviditeten på sitt lilla vis som "när ska du föda egentligen?" osv. Idag var han föga intresserad av vårt underverk men när vi skulle gå hem ställde han sig och tittade in under sufletten och peppade lilla E att bajsa så mycket hon kunde så vi fick lite att göra;)

Tommy -uppe vid taket!

Igår var vi i Värnamo med ett gäng och provade på klättring på vägg med sele. Jag var med förra gången men denna gången fick jag avstå själva klättringsmomentet(och den sjuuuka träningsvärken;)), både för lilltjejen och min fots skull. Min fot är inte helt bra än och när man klättrar har man ju fötterna lite snett för det mesta, så jag får vara med nästa gång. Men Tommy vågade och jag är riktigt imponerad. Han är ju höjdrädd, men sen hans svensexa-gäng tivingade upp honom i höghöjdsbanorna, har han vågat mycke mer.

Igår var det söndag. Dagen bestod av nogrann planering. Tommy skulle leda gudstjänst och sen var det årsmöte i kyrkan. Jag skulle hoppa in som ängel i juldramat i Svenska kyrkan och dagen skulle avslutas med att storfamiljen kom på besök på varma mackor och test av glassmaskinen Tommy fick i julklapp. Av alla de inbokade sakerna lyckades vi bara med testet av glassmaskinen, för influensan totalt klubbade ner mig. Var på cafét med ungdomarna till kl.21 i lördags, hade jätteroligt men konstigt ont i armen. Packade in lillan och var helt slut efter promenade hem. Sen verkligen flög influensan på mig och jag var helt väck ett dygn. Massa feber och ont i armarna. Kunde inte ens lyfta lillisen så Tommy var hemma och skötte allt och liksom levererade lilla E för amning, där jag låg däckad för stunden. Man ska tydligen amma, för då får hon i sig antikroppar i den lilla kroppen. Men redan idag, måndag är jag betydligt piggare, så vi vilar vidare och gläds åt att den värsta stormen troligtvis dragit förbi.

Ps. ursäkta bildkvalitén. Har fått fota bilder med mobilen för att ens få in dem i texten. Krångel. ds

 

Fordonsparken får tillökning!

Ja nu har vi såklart inte köpt en bil till. Det behöver vi inte än sålänge vilket känns väldigt bra. Däremot spontanköpte jag en sulky i förrgår;) eller spontanköpte, jag gör väl inte så ofta nåt spontant men är det rea så krävs ett snabbare beslut. Eftersom vi lagt sjuka pengar på vår SAAB så kommer vi typ ALDRIG ha råd att byta den, så då måste man ju finna sig i att det är DET bagageutrymmet vi kommer ha några år(ibland saknar vi 740:n:)) och trots att vi har en stor bil så är det ibland rätt fullt när vi har barnvagn med oss. Sen lillan kom har vi blivit noggrannare med att inte packa för mycket grejer inne i bilen när vi ska åka någontans för det räcker ju att vi glider ner i diket eller måste göra en snabb inbromsning för att packningen ska åka runt i bilen, och det vill vi inte!

Vår goa älskling!

Sköna lördag!

Tommy har åkt för att jobba på Granngården och vi är hemma och fixar. Har massa viktigt att göra, som tex att gosa med lillfisen;) tokigt nog glömmer man ibland av att bara sitta och mysa. Jag trodde inte att man kunde kommunicera med ett 10veckors barn men det kan man verkligen. Sen umgås ju hon med lite ovanliga saker som klockor, lampor och tapeter men även vi får en pratstund med henne emellanåt. Favoritordet är "mao" och om man svarar henne likadant ser hon nöjd ut, som om vi förstår varann.

Nu för en stund sen satt vi just såhär och pratade när det brakade till i Sydostasien. Orosvädret fortsätter och jag berömde henne tillochmed för att hon fick ut gaser;) ända tills jag känner nåt varmt och vått på benet och upptäcker bajshavet hon skapat....upp på både mage och rygg men ändå så nöjd på skötbordet. Ibland blir man helt ställd och bara undrar "vart ska jag börja??" Sen skulle jag tvätta av henne under kranen och hon var så nöjd och lite nyfiken och sparkade glatt i vattnet...och så sparkade hon till pluppen till avloppet....den som hjältemannen fick upp dagarna innan jul genom att plocka ner halva tvättstället...men säg inget till honom, han kanske inget märker; )

Tre personer på en toalett

Jag vet inte om ni andra visste detta men ikväll var det tydligen den Stora-gnäll-kvällen för bebisar!!!
Så vad gör då familjen Tolf på toa kl.22.30??
Jo för hur ledsen än vår lilla gulleplutt är så blir det alltid frid & fröjd, och kanske tillochmed ett vackert bebisleende, när knasbollen får ligga under sin underbart vackra mobil på skötbordet;)
Så till alla pregnanta därute: köp en eller 40 mobiler och häng upp lite härochdär:)