Det är inte bara tjo och tjim på Tunavägen

Hade en härlig lördag. Gnosjö fyller 60 år som kommun och det är massa festlighet er som pågår i ca 2 veckor. I lördags skulle Tommy sälja in Rättvisemärkt på detta arrangemang och jag passade på att lufta mig och mitt gips. Jag njöt av hela tillställningen. Fördelarna med en liten kommun är så många! Har inte tröttnat ännu:) Det är enkelt att mingla och i ena sekunden pratar man med de högsta cheferna för att i nästa stund titta på dagverksamhetens teater. Både jag och Tommy njöt av att mingla i solen. Söta Mimmi och hennes vänner gjorde en strålande uppvisning med deras dansgrupp. Vi är så stolta Mimmi!

Men allt skuttande och minglande satte sina spår. Fyyyy va ont jag hde i hela kroppen. Knappt att jag orkade äta den goda äppelpajen jag bakat!! Och igår skulle vi åka och möta Jenny, Micael, Kajsa och Malin på Borås djurpark. Men Tommy fick åka själv och invalido låg nästan i sängen hela dagen. Inte min grej. Hade verkligen velat åka med. Tommy har varit på Borås djurpark med hans kyrkas dagis typ 7 gånger och de barnen som missar den utflykten får alltid en present. Så Tommy köpte tre små svarta nallar till mig och bebisen:)

Man får minnas Budapestglassen emellanåt!

Har nog börjat känna av lite foglossningar. Så nu när foten gör mindre ont, så känns kroppen av. Så jag är lite nere nu faktiskt. Känner mig stressad över jobbet men klarar att jobba en del hemifrån mellan vilopauserna, men att gå på möten kräver nog lite hjälp. Min deppighet gick ut rejält över Tommy imorse och det känns ju inte så skoj det heller.

Ska nog föröska städa lite idag, med skrivbordsstolen som hjälpmedel. Inte mår man bättre av att huset inte hinns med. Min lilla solstråle Diesel har lurvat av sig i hallen, fråga mig inte hur hon gjort? Imorn ska jag försöka jobba på kontoret. Behöver komma iväg även om det är svårare att vila där, än hemma.

Min älskade hjälte som får stå ut med mer än vanligt just nu <3