Det snöar igen!

Och vi är inomhus och myser;)

Ja när man ser det här kortet kanske det är svårt att förstå att vi har en gnällis härhemma...men det har vi. Gnäll gnäll och gråt. Så nu ska vi ge en extra omgång ersättning för att se om hon helt enkelt är hungrig. Annars fortsätter vi öva nattrutin och numera sover hon för natten kl.21 istället för 23 vilket känns väldigt bra. I natt var en lugnare mer normal natt också så det går framåt!
Igår hade jag en kompis på besök och så kom grannarna med klädpresent till lillan. Bättre tajmat spontanbesök kunde det inte bli! Huset var fint, alla tre var hyfsat fräscha, det fanns massa nybakt kaka och kaffe, så välkommen in!

Sova sova säng säng säng

Ja då var det dags för sovrutiner och mamman är aptrött dagen efter testnatten; ) Egentligen är ju lillan i ett så kallat utvecklingssprång nu och till och med lite förkyld så man kan väl inte räkna med kanonresultat nu, men rutinerna gäller lika mycket för pluttan som för oss.
Det vi gjort tidigare är att ta på henne pyjamas typ halv åtta och drömmålet är att hon ska sova halv åtta. Igår somnade pluttis kl.22 , istället för 23 som det har varit länge nu(fast hon hade småsovit innan). Så vi har lite att öva på;) Jag tyckte att jag gick enligt boken när jag badade henne länge och myste mycket, sen när pyjamas var på och hon började se trött ut lade jag henne i sin spjälsäng. Där sov hon 25 min;) sen vaknade hon från och till. Och natten blev betydligt sämre än vanligt. Hon vaknade kl.1, 3, 4 och 6 så nu var vi tillbaka på nyföddstil;) baxnade ändå upp oss .kl8 så vi får ordning på dygnet. Lillan åt, bytte kläder och blöja och sen somnade hon....men jag ger  inte upp! Detta kräver tid och träning!

Prick prickig prickekorv!

Ja ibland känner jag mig som en prickekorv. Särskilt i fredags när jag var på hudmottagningen på Värnamo sjukhus. Det är såna koller som vi som nästan haft hudcancer, får kallas till och det tackar vi för. Man känner sig väldigt GRANN, när man genomsöks med LUPP och tillåmä fotograferas från alla håll, i det alltför elakt avslöjande lysrörslampsljuset. Men det är nåt väldigt härligt och fint att bli tagen på allvar och bli uppkollad med jämna mellanrum. Läkaren var härligt nördig på området och jag är glad om det är henne jag ska gå till i framtiden. Denna gången togs det endast ett prov från min kropp. En liten minioperation där det helt enkelt/äckligt stansas bort en bit för undersökning. Men inte undersökning för ev. melanom denna gången utan helt enkelt en koll på vad det var. Detta kommer jag nog få leva med, och både jag och läkaren är ganska övertygade om att det blir fler prickar som kan behövas tas bort i framtiden. Jag tackar systeryster att hennes tråkigheter blev upptäckta och att jag genom det fick ändan ur vagnen och checkade in mig på vårdcentralen för kropps-kontroll:) Det var i Kortedala. Och sen skickades jag till Mölndals sjukhus där de helt snabbt och ganska o-noga tog bort två prickar. För att sen ett år senare få göra om operationen på kirurgen på Sahlgrenska i samband med den stora felbedömningsskandalen...

Så jag säger/skriver till er alla som funderat på om ni skulle checka era prickar: GÅ OCH KOLLA!! "Protect the skin you´re in".Ni kan göra det på vanlig vårdcentral, kanske tillochmed i samband med annat besök. De är inte experter men skickar er vidare till såna om nåt verkar osäkert. För det tänker jag fortsätta att göra. Om inte annat för lillskruttans skull. Som jag saknade så väldigt idag. Valde att lämna henne hemma med Tommy när jag körde till sjukhuset och eftersom besöket blev längre än jag anat, har jag nu slagit rekord i att vara ifrån pluttisen i nästan tre timmar. Det var lite hårt och svårt faktiskt. Tänk, vi sitter nästan ihop hon & jag fortfarande;) Jag blev helt enkelt tvungen att köpa två nya nappar till henne som present, en med uggla och en med katt på!

Lilla globetrottern

Lillchefen i familjen minglar fint med ungdomarna. Kidsen vi jobbar med plus de i storfamiljen gillar verkligen vårt lilla underverk. De har ju också väntat och drömt om henne och följt graviditeten. De är väldigt noggranna och rädda om henne och klarar till och med att hantera en liten eventuell spya;)



Please, bortse från spyan på benet;)

Samtidigt har några av tonårstjejerna har också funderat och oroat sig inför sina framtida graviditeter och huruvida magen och kroppen förstörs eller ej. De är ju i en ålder då kroppen är oerhört viktig och då får jag en chans att berätta hur häftigt det är att kroppen fungerar och att bebisen kan få allt den behöver för att växa till. Att jag även försonades med min kroppsform säger jag inte till dem, det får de märka själva. Men det har jag verkligen gjort. Har ju alltid varit mullig och kommer väl mer eller mindre alltid få kämpa mot vikten, men jag är så tacksam över hur min kropp fungerar och jag kunde bära vårt lilla underverk under mitt hjärta och ge henne det hon behövde/behöver.

Lilla E hänger med Amanda, Max och Mimmi



 

Och de tonårstjejer som uttrycker en längtan efter en egen bebis i detta nu, får jag möjlighet att förmana lite och påpeka nackdelarna .....

Tonårskillen jag skrivit om förut, som brukar vara lite störig och tex visa rumpan lite för ofta, har ju vid ett flertal gånger frågat frågor om graviditeten på sitt lilla vis som "när ska du föda egentligen?" osv. Idag var han föga intresserad av vårt underverk men när vi skulle gå hem ställde han sig och tittade in under sufletten och peppade lilla E att bajsa så mycket hon kunde så vi fick lite att göra;)

Tommy -uppe vid taket!

Igår var vi i Värnamo med ett gäng och provade på klättring på vägg med sele. Jag var med förra gången men denna gången fick jag avstå själva klättringsmomentet(och den sjuuuka träningsvärken;)), både för lilltjejen och min fots skull. Min fot är inte helt bra än och när man klättrar har man ju fötterna lite snett för det mesta, så jag får vara med nästa gång. Men Tommy vågade och jag är riktigt imponerad. Han är ju höjdrädd, men sen hans svensexa-gäng tivingade upp honom i höghöjdsbanorna, har han vågat mycke mer.

Igår var det söndag. Dagen bestod av nogrann planering. Tommy skulle leda gudstjänst och sen var det årsmöte i kyrkan. Jag skulle hoppa in som ängel i juldramat i Svenska kyrkan och dagen skulle avslutas med att storfamiljen kom på besök på varma mackor och test av glassmaskinen Tommy fick i julklapp. Av alla de inbokade sakerna lyckades vi bara med testet av glassmaskinen, för influensan totalt klubbade ner mig. Var på cafét med ungdomarna till kl.21 i lördags, hade jätteroligt men konstigt ont i armen. Packade in lillan och var helt slut efter promenade hem. Sen verkligen flög influensan på mig och jag var helt väck ett dygn. Massa feber och ont i armarna. Kunde inte ens lyfta lillisen så Tommy var hemma och skötte allt och liksom levererade lilla E för amning, där jag låg däckad för stunden. Man ska tydligen amma, för då får hon i sig antikroppar i den lilla kroppen. Men redan idag, måndag är jag betydligt piggare, så vi vilar vidare och gläds åt att den värsta stormen troligtvis dragit förbi.

Ps. ursäkta bildkvalitén. Har fått fota bilder med mobilen för att ens få in dem i texten. Krångel. ds

 

Fordonsparken får tillökning!

Ja nu har vi såklart inte köpt en bil till. Det behöver vi inte än sålänge vilket känns väldigt bra. Däremot spontanköpte jag en sulky i förrgår;) eller spontanköpte, jag gör väl inte så ofta nåt spontant men är det rea så krävs ett snabbare beslut. Eftersom vi lagt sjuka pengar på vår SAAB så kommer vi typ ALDRIG ha råd att byta den, så då måste man ju finna sig i att det är DET bagageutrymmet vi kommer ha några år(ibland saknar vi 740:n:)) och trots att vi har en stor bil så är det ibland rätt fullt när vi har barnvagn med oss. Sen lillan kom har vi blivit noggrannare med att inte packa för mycket grejer inne i bilen när vi ska åka någontans för det räcker ju att vi glider ner i diket eller måste göra en snabb inbromsning för att packningen ska åka runt i bilen, och det vill vi inte!

Vår goa älskling!

Sköna lördag!

Tommy har åkt för att jobba på Granngården och vi är hemma och fixar. Har massa viktigt att göra, som tex att gosa med lillfisen;) tokigt nog glömmer man ibland av att bara sitta och mysa. Jag trodde inte att man kunde kommunicera med ett 10veckors barn men det kan man verkligen. Sen umgås ju hon med lite ovanliga saker som klockor, lampor och tapeter men även vi får en pratstund med henne emellanåt. Favoritordet är "mao" och om man svarar henne likadant ser hon nöjd ut, som om vi förstår varann.

Nu för en stund sen satt vi just såhär och pratade när det brakade till i Sydostasien. Orosvädret fortsätter och jag berömde henne tillochmed för att hon fick ut gaser;) ända tills jag känner nåt varmt och vått på benet och upptäcker bajshavet hon skapat....upp på både mage och rygg men ändå så nöjd på skötbordet. Ibland blir man helt ställd och bara undrar "vart ska jag börja??" Sen skulle jag tvätta av henne under kranen och hon var så nöjd och lite nyfiken och sparkade glatt i vattnet...och så sparkade hon till pluppen till avloppet....den som hjältemannen fick upp dagarna innan jul genom att plocka ner halva tvättstället...men säg inget till honom, han kanske inget märker; )

Tre personer på en toalett

Jag vet inte om ni andra visste detta men ikväll var det tydligen den Stora-gnäll-kvällen för bebisar!!!
Så vad gör då familjen Tolf på toa kl.22.30??
Jo för hur ledsen än vår lilla gulleplutt är så blir det alltid frid & fröjd, och kanske tillochmed ett vackert bebisleende, när knasbollen får ligga under sin underbart vackra mobil på skötbordet;)
Så till alla pregnanta därute: köp en eller 40 mobiler och häng upp lite härochdär:)