Så kom den få, den lilla första tanden. Och med den kom en lite gnälligare tjej , vakna timmar på nätterna och tusen extra bajsblöjor. Idag gick vi på en lång långsam promenad och nör hon fick vara i vagnen var tydligen livet lite mer okej. Om hon fick sitta upp och titta. Och det klart hon får, älskade pluttis.
Stackars mosters lilla älskling! Inte roligt att ha ont utan att förstå varför. Du ser cool ut iallafall. I helgen flyttar vi till det stora huset där man kan åka långt i gåstolen å gunga utanför. Hoppas vi ses snart igen. Kram kram
SvaraRadera