onsdag 7 november 2012

Mamma hade rätt!


 

Från den 11e augusti då jag skadade foten, till 21 oktober när lilla E kom till oss, var jag ju rätt orörlig...det var över två rätt frustrerande månader med många begränsningar. Men mamma tröstade mig hela tiden med att "kroppen kommer bli sig själv igen". Jag valde att tro på henne då men mitt kritiska sinne undrade nog om det verkligen var sant? Kommer jag kunna böja mig ner? promenera snabbt? Och kommer min fot nånsin bli helt bra?

Efter förlossningen var jag mig själv i kroppen direkt. Trots att min upplevelse av hennes entré i vårt liv, var allt annat än inlindat i bomull, och att jag på riktigt trodde att mitten-delen av min kropp behövde operation för att någonsin fungera igen, så kunde jag röra mig fritt! Först andra dagen fick jag galen träningsvärk plus ont ifrån epiduralens infart. Och vikten försvann direkt. Cirka en vecka efter guldklimpens ankomst var tio kg borta, av totalt 12 uppgångna och nu närmar jag mig "målet". Vill ju gå ner ca 10 kg till men har snart dumpat babyvikten. Har bara ändrat om min kropp lite. Lite häng lite här och där;) men när jag tittar på vår numera lite mera vakna tjej tänker jag "fy skäms på er" ni som prioriterar era kroppars bevarande framför barnets bästa.

Myser med pappa så mycket jag kan!
Jag är nästan alltid cool:)



















Apropå barnets bästa så erkände jag igår på BVC om att vi(skurkarna) gett underverket ersättning! Började gråta samtidigt. Detta med amningen har nog varit jobbigare än jag velat erkänna. Igår gjorde jag inte mycket annat än pumpa och amma och ikväll har jag ammat konstant några timmar... När kvällen kom igår och Tommy kom hem var jag så slut så jag bara somnade. Tommy och fröken E umgicks massa timmar och tog hjälp av ersättning och var nöjda. Jag sov närmre 6 timmar i rad vilket jag inte gjort på kanske 3 månader(under graviditeten kissade jag ju massa ggr per natt) och wops så fanns det mjölk att tillgå. Så fasters teori om vila, stämde:)

Jag och pappa är rätt lika:)
 All kamp med amningen hade som misstänkt gett resultat(hon har ju numera en gosigare mage som fungerar som hållare till byxorna i storlek 50). På BVC visade vågen hela 3540g så nu är hon äntligen om sin födelsevikt(3450 g). Detta firade lilla fröken med att visa alla partytricks hon kunde. Först hade hon rekordbajsat när jag klädde av henne. Sen kissade hon över skötbordet för att sen kissa på vågen och över leksakerna för att sen avsluta sitt nummer med att kräkas lite när jag klätt på henne. BVCsköterskan är väldigt fin och nu har vi ju visat henne alla tricks vi kan;)

Jag och mormor testar babysittern
Jag drunknar nästan i den...

I måndags var det besöksdag. Mormor och morfar kom på besök och vi myste några timmar. I slutet på deras besök kom Frida med lilla S på spontanbesök vilket var väldigt fint! I mer eller mindre akut amningsbekymmerbehov packade vi in trötta familjen efter alla besök och åkte till Gislaved och köpte elektrisk amningspump, fler nappflaskor (varför köpte jag bara En på Ullared??) Och näsdroppar till lillan som redan är förkyld...igår imponerade hon på oss med sin första snorkråka och har sen dess låtit som en liten gris när hon ammar....stackars lilla pluttan. Jag kan ta baskeluskerna istället för dig! När vi kom hem från vår glamorösa dejt(noot, men det va mysigt att va själva en stund) i Gislaved fick vi ännu ett spontanbesök! Tommys svågers bror hade varit på Ullared och svischade förbi oss påväg hem till Skara. Sånt är fint. Både han och mannen jobbar ju på Granngården så de har alltid mycket att prata om;) jag och lilla E spenderade stora delar av kvällen i amningsposition:)
Fin klänning med strumpbyxor från fam Ulrikanäs!

Presenter från mormor & morfar. En svart festklänning och ett coolt set med klänning och tights. Klänningen uppe till höger hade jag som bebis:)



Morfar hade frisknat till!

 Så alla mina ansträngningar med amningen har ju delvis men ändå inte lönat sig. Lillan har fortfarande minst två gånger per dygn då endast ersättning kan stilla hennes hunger. Känner mig dock inte lika skurkig längre efter besöket hos BVC och bara det tror jag komme rpåverka amningen positivt. För det finns tydligen alla möjligheter att öka på mängden och redan idag har det varit bättre än igår.






 

3 kommentarer:

  1. Du har varit jätteduktig med henne idag!!

    SvaraRadera
  2. Duktiga viktflickor! Lillpluttan får nåt att hänga byxorna på å storpluttan får plats i brallerna igen! Fint med finbesök å fina kläder! Bra att hon kan så många partytrix! Det har hon fått från vår sida ;-) *stolt* kram kram moster

    SvaraRadera
  3. Vad skönt att hon börjar gå upp och blir mätt!! :)

    Mammor har alltid rätt vet du väl, mamma Emma! ;)

    SvaraRadera